Gysinge broar räddas

Kulturmiljövårdsanslaget (anslaget 7:2 – Bidrag till kulturmiljövård) är kulturmiljövårdens viktigaste ekonomiska styrmedel. Cirka 250 miljoner kronor per år fördelar Riksantikvarieämbetet främst till landets länsstyrelser för kulturmiljöinsatser. Dessa medel är begränsade i förhållande till behovet, men av stort värde för ett framgångsrikt kulturmiljöarbete. Kulturmiljövårdsanslaget används huvudsakligen till vård av och information om kulturhistoriskt värdefulla byggnader, landskap och fornlämningar. Insatserna bidrar till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Sammanlagt fördelas årligen medel till cirka 2 000 olika miljöer eller projekt, Målsättningen med anslaget är att det ska uppnå största möjliga effekt och nytta för kulturmiljön och bidra till att uppfylla kulturmiljöområdets verksamhetsmål.

De fyra järnvägsbroarna över Dalälven i Gysinge byggdes för Sala- Gysinge- Gävle järnväg år 1900 med material från Göteborgs Mekaniska verkstad. Banbyggnaden hade påbörjats två år tidigare och invigdes i sin helhet 1901.

Broarna är byggda i en stålkonstruktion som balkbroar med stående parabelformade fackverk. Denna konstruktion var vanlig under det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Många av dessa broar har senare ersatts med andra typer, varför kvarvarande broar av denna typ har teknikhistoriska och kulturhistoriska värden som bör värnas.

Kulturvärden finns också bevarade i det närliggande Gysinge bruk och i det fiske som sedan långt tillbaka bedrivits i Dalälven. I Gysinge finns också betydande naturvärden.

I den inventering 2001 av c:a 17 500 broar som Trafikverket idag förvaltar anges att endast tre av landets första järnvägsbroar med liknande konstruktion finnas kvar. Typen kom att bli något av byggnadskonstens signum under perioden 1870-1910, varför broarna i Gysinge är värdefulla som representanter för en viktig tidsepok i svensk byggnadshistoria.