
Landskapskonventionen är en källa till inspiration för myndigheter, regioner och ideella organisationer. Detta framgår av Riksantikvarieämbetets kartläggning av arbetet med att ta till vara konventionens perspektiv. Rapporten visar också att många upplever att de saknar mandat, uppdrag eller annat stöd för att arbeta med konventionen.
Några områden eller processer kring förvaltning av landskap förefaller erbjuda särskilt bra förutsättningar för att tillämpa landskapskonventionens perspektiv:
• Trafikverkets infrastrukturhållning och -planering
• Kommunal och regional fysisk planering
• Regionalt utvecklings- och tillväxtarbete
• Handlingsplaner för grön infrastruktur och ekosystemtjänster
• Landsbygdsutveckling
Även stora delar av miljömålsarbetet inbjuder till att arbeta med helhetssyn på förvaltningen av landskapet.
Konventionen är ett ansvar för ”alla och ingen”, vilket kan uppfattas både som en styrka och en svaghet. Flera respondenter efterfrågar på olika sätt tydlighet, stöd eller myndighetsuppdrag kring utveckling och samordning av arbetet med konventionens perspektiv.