Det finns stora möjligheter att använda EU:s fonder och program för att bevara, använda och utveckla kulturmiljöer. Samtidigt ser vi att det endast är ett fåtal kulturmiljöprojekt som faktiskt får medel från fonderna. Det innebär att kulturmiljöarbetet inte fullt ut ingår i regionernas utveckling. Kulturmiljöarbetet kan till exempel bidra till regionernas mål att utveckla företagande och besöksmål. Det kan bidra till att skapa attraktiva boendemiljöer och det kan även vara en viktig kraft i arbetet med att främja social inkludering.
För att komma åt problemet har Riksantikvarieämbetet tagit fram strategin "Stärka kulturmiljöarbetet i den regionala utvecklingen – strategi för Riksantikvarieämbetets medverkan i det regionala tillväxtarbetet och EU:s sammanhållningspolitik 2014-2020." Med hjälp av strategin ska myndigheten göra så att det blir fler kulturmiljöprojekt och att mer medel från EU:s fonder går till kulturmiljöarbete.
-Vi ser att det finns två viktiga målgrupper, säger Erika Nilsson, Kulturmiljöavdelningen. Vi måste ha tätare kontakter med de aktörer som förvaltar system och medel för regional tillväxt, det vill säga programkontor, länsstyrelser, regionalt utvecklingsansvariga aktörer eller andra berörda myndigheter. Men vi behöver också jobba mer med museer, hembygdsföreningar, förvaltningar av olika slag eller enskilda. Det är de som genomför kulturmiljöarbete och som medlen ska gå till i högre utsträckning än tidigare.
-Vi behöver fokusera på utvärderingar och förstudier under 2015. Men 2016 är det dags för utbildningar, konferenser och seminarier. Det är viktigt att vi tar tillvara på erfarenheter från de som tidigare sökt och fått projektmedel, men också att vi stöttar aktörer som planerar ansökningar.
Läs mer om regeringsuppdraget: Uppdrag att ta fram långsiktig strategi för myndighetens medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2014-2020
Kontakt: Alexander Gill, Kulturmiljöavdelningen
Det finns stora möjligheter att använda EU:s fonder och program för att bevara, använda och utveckla kulturmiljöer. Samtidigt ser vi att det endast är ett fåtal kulturmiljöprojekt som faktiskt får medel från fonderna. Det innebär att kulturmiljöarbetet inte fullt ut ingår i regionernas utveckling. Kulturmiljöarbetet kan till exempel bidra till regionernas mål att utveckla företagande och besöksmål. Det kan bidra till att skapa attraktiva boendemiljöer och det kan även vara en viktig kraft i arbetet med att främja social inkludering.
För att komma åt problemet har Riksantikvarieämbetet tagit fram strategin "Stärka kulturmiljöarbetet i den regionala utvecklingen – strategi för Riksantikvarieämbetets medverkan i det regionala tillväxtarbetet och EU:s sammanhållningspolitik 2014-2020." Med hjälp av strategin ska myndigheten göra så att det blir fler kulturmiljöprojekt och att mer medel från EU:s fonder går till kulturmiljöarbete.
-Vi ser att det finns två viktiga målgrupper, säger Erika Nilsson, Kulturmiljöavdelningen. Vi måste ha tätare kontakter med de aktörer som förvaltar system och medel för regional tillväxt, det vill säga programkontor, länsstyrelser, regionalt utvecklingsansvariga aktörer eller andra berörda myndigheter. Men vi behöver också jobba mer med museer, hembygdsföreningar, förvaltningar av olika slag eller enskilda. Det är de som genomför kulturmiljöarbete och som medlen ska gå till i högre utsträckning än tidigare.
-Vi behöver fokusera på utvärderingar och förstudier under 2015. Men 2016 är det dags för utbildningar, konferenser och seminarier. Det är viktigt att vi tar tillvara på erfarenheter från de som tidigare sökt och fått projektmedel, men också att vi stöttar aktörer som planerar ansökningar.
Läs mer om regeringsuppdraget: Uppdrag att ta fram långsiktig strategi för myndighetens medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2014-2020
Kontakt: Alexander Gill, Kulturmiljöavdelningen