Det finns mängder av information i olika arkiv och samlingar om vårt förflutna. Tänk om vi kan länka samman all kunskap vi har genom att utgå från den geografiska platsen?
Det pågår ett mycket spännande forskningsprojekt som finansieras av Riksantikvarieämbetet och som involverar ArkDes, Nationalmuseum, Tekniska museet, Wikimedia Sverige och Antikvarisk-topografiska Arkivet vid Riksantikvarieämbetet (ATA).
Ett nätverk av platser
Forskningsprojektet Ett nätverk av platser – Öppna länkade bebyggelsedata som forskningsinfrastruktur ska resultera i en metod – ett sätt att arbeta för kulturarvsinstitutioner, museer och arkiv. Syftet är att underlätta för forskare och andra att komma åt information om en plats från olika samlingar och arkiv.
Stimulera ny datadriven forskning
Det är inte bara forskare och institutioner som metoden är tänkt för. Hur kan maskiner och AI utforska och analysera kulturarvsdata utifrån geografisk information? Kan vi, genom att använda den geografiska platsen som länkad data, stimulera ny datadriven forskning från olika samlingar och arkiv?
Projektledaren berättar
Vi ställde fyra frågor till projektledaren för forskningsprojektet, Karin Glasemann som är samlingschef på ArkDes.
Hur långt har ni kommit i projektet, Karin?
– Med tanke på att vi startade i mars 2024 så tycker jag att vi har kommit rätt långt! Vi har lärt oss använda de viktigaste system, som vi kommer använda i projektet, OpenRefine, de olika samlingsförvaltningssystem och Wikidata. Varje institution som ingår i projektet har undersökt de befintliga strukturer de har och möjligheterna att länka öppna data mot de externa systemen som vi tänker jobba mot, i dagsläget KulturNav, Wikidata och K-Samsök.
– Vi fokuserar på bebyggelsedata och idén är att med hjälp av Wikidata göra det tydligt för alla användare vilka samlingar som innehåller information eller föremål om samma byggnader. Det kan handla om ritningar, foton, möbler, konst och mycket mer.
– Projektets fokuserar på två geografiska områden, Stockholm och Sápmi, och vi har inlett arbetet med att städa och förbättra data inför matchning och uppladdning. Vi dokumenterar våra arbetsmetoder i OpenRefine för att kunna använda materialet i framtida kommunikations- eller utbildningsinsatser för kollegor i sektorn.
Om du skulle försöka dig på en enkel förklaring av projektet?
– Den enkla förklaringen är att vi, de institutionerna som förvaltar samlingarna, ska lägga in en markör som alltid visar vilken byggnad informationen handlar om. Lite som ett personnummer för byggnader. Markören vi använder är Kulturnavs-ID och i förlängningen Wikidata-ID, samt geografiska koordinater.
– Resultatet blir då att den som vill veta mer om en byggnad, eller om alla byggnader i ett visst område, lätt kommer kunna se vilken information den kan hitta i vilka samlingar.
– Idag behöver man veta att en byggnad kan ha haft olika namn, eller man behöver veta adressen eller fastighetsbeteckningen för att kunna söka fram alla potentiella träffar, men om vi länkar ihop all info vi har på de olika ställena kan man hitta svar mycket enklare.
Projektet ska slutföras under 2025, men kommer man kunna ta del av vad som händer i projektet innan dess?
– Javisst, vi skriver en blogg om det vi håller på med och vi har redan varit och pratat på en del konferenser. Det finns även sammanfattningar på respektive institutionernas hemsida om vad projektet handlar om. (Se länkar i slutet av artikeln).
Vad är visionen, om du tänker i en förlängning av det här forskningsprojektet?
– Ett nätverk av platser bygger till stor del på resultat och arbetsmetoder som forskades fram under projektet Användbara auktoriteter för datadriven samlingsforskning. Detta projekt jobbade mest med persondata i stället för platser och byggnader. Både det projektet och vårt projekt tyder på att det finns stora vinster för användarna om vi institutioner jobbar systematiskt med länkade öppna data tvärs över flera museisamlingar.
– Vi har redan skickat in en ansökan om en uppföljare, denna gång med åtta olika centralmuseer samt Riksarkivet.
– Att jobba systematiskt med länkade öppna data är ju även en stor del av den nationella strategin för digitaliserat kulturarv, så jag hoppas verkligen att vi får fortsätta detta arbete så att praktisk kompetens om länkade öppna data blir en självklarhet i kultursektorn, avslutar Karin Glasemann.
När du vill veta mer
- Projektblogg för ”Ett nätverk av platser” (ettnatverk.wordpress.com)
- ArkDes projektsida för ”Ett nätverk av platser” (arkdes.se)
- Nationalmuseums projektsida för ”Ett nätverk av platser” (nationalmuseum.se)
- Wikimedias projektsida (wikimedia.org)
- Nationalmuseums projektsida för tidigare projekt ” Användbara auktoriteter för datadriven samlingsforskning” (nationalmuseum.se)
- Riksantikvarieämbetets nationella strategi för digitalt kulturarv
- K-samsök – samlade kulturarvsdata från svenska museer och andra minnesinstitutioner
- Riksantikvarieämbetets FoU- Forskning och utveckling