Riksantikvarieämbetet har lämnat in budgetunderlaget för 2024–2026 till regeringen. De stora behoven av åtgärder för stärkt beredskap inom kulturarvssektorn, vikten av att stödja kompetensförsörjning vad gäller digitalisering vid de regionala museerna och behovet av finansiering för förvaltning av kulturmiljöer lyfts fram.
Under våren 2022 förde Riksantikvarieämbetet dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om kulturarvets behov i ett beredskapsperspektiv. MSB redovisade sitt uppdrag genom rapporten Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans.
I rapporten redovisas ett antal förslag för skydd av kulturarv, bland annat belyses de stora behov av investeringar som finns i sektorn. Förslagen ligger i linje med hur Riksantikvarieämbetet tillsammans med MSB och andra aktörer vill fortsätta att driva arbetet mot en ökad beredskap och skydd av kulturarv i Sverige.
− Behoven av beredskapsplanering i kulturarvssektorn är stora. Kulturarvet har under en lång tid varit förbisett i den nationella beredskapsplaneringen. Efter kalla krigets slut har frågorna inte på samma sätt varit på agendan, vare sig i kulturarvssektorn eller i samhället i stort, säger riksantikvarie Joakim Malmström.
Digitalisering för museisektorn
För att planläggning av beredskapsarbetet i relation till kulturarvet ska kunna samordnas effektivt föreslår Riksantikvarieämbetet att regeringen inrättar en formell samverkan i form av ett kulturskyddsråd.
Riksantikvarieämbetet ser det som naturligt att myndigheten ges uppdraget att vara sammankallande i rådet.
− Digitaliseringen är den viktigaste frågan inom museisektorn. Den är viktig ur aspekter som demokrati och tillgänglighet men även utifrån ett beredskapsperspektiv, säger Joakim Malmström.
Riksantikvarieämbetet driver just nu ett stort kompetensförsörjningsprojekt kring digitalisering tillsammans med de statliga museerna. Samma behov finns vid de regionala museerna och för att öka det regionala genomslaget i den digitala omställningen föreslår Riksantikvarieämbetet nu ett tidsbegränsat stöd riktat till dessa via kultursamverkansmodellen.
Stödet syftar till att anställa utvecklare för att samordna och driva kunskapsutbyte inom digitaliseringsfrågor. Riksantikvarieämbetet uppskattar behovet till cirka 17 miljoner kronor årligen under åren 2024–2026.
Behov av ökade medel till kulturmiljövård
Tilldelade medel till kulturmiljövård räcker till allt mindre i takt med ökade kostnader. Under de senaste decennierna har bidrag till kulturmiljövård ökat marginellt, den kyrkoantikvariska ersättningen varit oförändrad sedan 2010 och anslaget till bidragsfastigheter har varierat, för att inför budgetåret 2023 vara på samma nivå som 2008.
Alla tre anslagen har genom att de inte räknats upp i takt med kostnadsutvecklingen i samhället kommit att urholkas och utgör med tiden en allt mindre del av den samlade statsbudgeten.
Riksantikvarieämbetet påtalar också även i år att det är angeläget att förvaltningen av Visby ringmur ges en ändamålsenlig lösning.
När du vill veta mer
Läs hela Riksantikvarieämbetets budgetunderlag till regeringen här